Å tapperhetsmedaljen går till....

Alunroten!!!!


Motivering:
Med utomordentlig uthållighet och livsgnista och en överlevnadsinstinkt utöver det vanliga visar alunroten att den är en värdig invånare i denna periodvis lata trädgård!


Kan inte annat än buga mig respektfullt inför denna överlevare av rang!
Denna alunrot har sen i början av förra sommaren levt ovan jord.

Den grävdes upp i en närliggande trädgård för att ge plats åt ett trädäck. Den ställdes med sin jordklump ovanpå gräsmattan. Där väntade den hela sommaren på att jag skulle ta med den hem. Den fick vatten samtidigt som de andra växterna i trädgården men stod med rötterna bara. Jag hade dåligt samvete varje gång jag gick hem utan den men den var ju så tung.... jag tar den nästa gång för då tar jag med mig skottkärran...många gånger gick jag därifrån utan. Men den blommade så vackert hela sommaren där uppe på gräsmattan. Veckorna gick.....men så i slutet av augusti kom den äntligen hit, då nerställd i en plastpåse för enkelhetens skull. Jag ställde den på altanen så länge...

Nu är det maj och alunroten har stått i sin plastpåse på altanen hela vintern.
Jag var ut och fotade den i  januari och skrev ett inlägg här på bloggen om den. 


Nu är det dax
Nu ska den äntligen få belöningen för sin uthållighet.
Nu ska den äntligen få komma ner i jorden.
Nu är det dax!

Hoppas ni har en skön, solig ledighet!
Kram Linda


Kommentarer

Populära inlägg